En väg på två, underbara, kilometer som jag och Mathilda först gick, sedan sprang, sedan gick igen.
Verkligen superroligt. Inte.

Första gången vi gick vägen blev vi helt till oss och fotade en vacker skylt där det stod Böda Sand på.
Undra vad vi är påväg till..?

Böda Sand såklart!!!11

Förstod aldrig vilken del av mig som fanns på Böda Sand. Jag gissade på hjärnan.


Schmåkkfyllt


De hade då inte stort utbud på matställen, så Mathilda och jag åt brända hamburgare på.. nånstans och asgarvade åt en bebis som lät som om den skulle kvävas när den typ skrattade. Det var kul :(

LÅKA und SLUSH

Ni ser eventuellt mitt nagellack på föregående bild. Mina skosnören matchar. Nu vet ni.

Mathilda och jag ville också campa!!1 :(

Det var alla bilder och man kan ju fan fråga sig varför jag inte har en enda på lilla Simon.
Mychrhrrhrket bra fråga.

Gårdagens höjdpunkter:
1. När Mathilda och jag låg på stranden och solade helt jättenågonting. Då kommer Simon och hans Vati, ser inte oss utan lägger sig precis nedanför. Så jävla klockrent. Jag dog av skratt. Simon försökte senare låta bli att garva där han låg i sin solstol.
2. Varje gång Simon kollade på mig. Jag hade spegelglasögon och han såg bara sig själv och blev jätteirriterad. Jag vägrade även ta av mig dem bara för att retas. Hhhhhhhhhehehe!